sjovillan

Som jag berättade så tog man det säkra före det osäkra och skrev in mej
på stroke enheten och en obligatorisk skicktröntgen ,efter som jag hade
samma symtom Yrsel,illamående,kräkningar ,domningar.Men som tur var så
visade röntgen att allt såg bra ut .
Men som sakt jag rullades in på strok enheten ca:21,30 lördag, eftersom jag inte kunde
titta utan att vilja spy ,så såg jag inte så många den kvällen.Man tog prover och
satte dropp nu började jag känna mig kissnödig men att gå på toa var inte att
tänka på....så det blev bäcken å för er som inte legat till sängs och kissat i en potta
kan jag tala om att det inte är så mysigt,men vad gör man;) 
Första dygnet spelade det inte så stor roll var jag befann mig ,eftersom jag var så dålig
men sen började det kännas som att bo på ett Ålderdomshem,yngsta jag hörde var 67år
älsta 89 år (obs!har inget emot äldre:)och så jag då nyss fyllda 45.

Jag låg på övervakningssal med bara skynken i mellan så man hörde allt,snarkningar,
harklingar löständer som skulle borstas sättas in och ut m,m.
Var 3:e timme kollades alla(jag kollades bara första natten)så här kunde det låta:
ingrid 87 år fick frågorna:vad är det för månad?,när är du född?,hur gammal är man då?
sen skulle armar och ben hållas uppe  ett i taget medans personalen räknade till tio.
Vissa var lätt dementa sen tidigar och stroken gjorde inte saken bättre .

Till saken hör att min sängradio var trasig TYPISKT och även om det funnits en tv så hade
jag inte kunnat titta på den ,det är först idag(torsdag) jag kan se på tv .
Så det blev att ligga och titta på dom vita väggarna och öronen kan man ju inte stänga
av ,så man hörde en hel del  ibland var jag tvungen att småle för mig själv.

Andra natten vaknade jag av att Ingrid 87 låg och skakade i sänggallret och med sin 
svaga röst ropade Hallå....hallå....hallå, hon kom inte på nattetid att hon skulle trycka 
på larmknappen när hon skulle på toa,detta upprepades några gånger ,så det blev en orolig
sömn denna natt.

Sista natten (det visste jag inte då)fick jag eget rum,så himla glad jag blev ,för då höll 
jag på att bli lite deppad av att ligga och stirra iväggen och lyssna på allt elände.
där fick jag även egen telefon jippi!!! Genast kändes allt bättre ,säg den glädje som 
varar,en av syrrorna kom in och talade om att jag skulle få en rumskompis en kvinna 
efter som dom behövde plats i övervaknings rummet.Jag förstod direkt: Ingrid 87
som skulle upp och kissa femtioellva gånger  per natt ,som inte kom ihåg larmknappen
utan ropade och skakde gallret , hon behövde inte övervakning längre så hon blev min
rumskompis,men jag slapp ju höra alla natt kontroller vilken månad,ålder osv.
Ja som sakt en upplevelse som får en att uppskatta det lilla och att få vara frisk.
 
Gud så långt det här inlägget  blev ,har skrivit lite nu och då orkar inte sitta vid datorn så länge
får då ont i huvudet och blir lite yr och  väldigt trött.
Ta vara på varje minut och varje dag LEV NU! imorgon kan  det vara försent!!!





                       En av mina favoritbilder !(Himmel möter hav)

PS. Blunda för min svenska;)